Åminne BrukMuseumSpanska sjukan drabbade hårt

Publicerad: 2020-03-01

Spanska sjukan drabbade hårt

Även på bruket i Åminne gavs råd för hur arbetarna kunde skydda sig mot farsoten spanska sjukan. Många av råden håller än idag. Det visar sig nu när världen drabbats av Corona.

Råd som gavs på Åminne Bruk. Foto: Anna Lago.

Alltid har farsoter varit skräckinjagande. Både för hundra år sen och idag. 

I dessa pandemitider med Coronavirus, så påminns vi om att det varnades för spanskan även i Åminne.

Det är drygt 100 år sen spanskan härjade över hela världen.

Då drabbade den främst unga. Dagens pandemi verkar drabba flest äldre.

I Brukets arkiv finns mycket bevarat bland annat dessa hälsoråd.

Karin Malmsten

Fakta om Spanska sjukan

I Sverige, vars befolkning vid den här tidpunkten bestod av knappt sex miljoner människor, dog 37 573 personer i influensa under åren 1918–1920 enligt den officiella statistiken. Till det ska läggas ytterligare något tusental där dödsorsaken sannolikt var influensa. Då den svenska epidemin kulminerade under oktober och november 1918, hade det månadsvisa dödstalet (omräknat till årsbasis) stigit från det normala på ungefär 15 per 1 000 invånare till 35 per 1 000. 

Spanska sjukan dödade ungefär 2 % av de diagnosticerade fallen i Sverige. I Malmö dog 725 personer. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet, där till exempel Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige med cirka 3 procent av kommuninvånarna.

Spanska sjukan, också kallad spanskan, var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget. Dess ursprung är okänt. De flesta dödsoffren var unga vuxna, vilka i övrigt var vid god hälsa. I normala influensaepidemier är det istället barn, gamla och personer med försvagat immunförsvar som drabbas hårdast.

Pandemin varade mellan mars 1918 och juni 1920 och nådde såväl Arktis som avlägsna öar i Stilla Havet. Mellan 50 och 100 miljoner människor dog, vilket gör Spanska sjukan till den pandemi som skördat flest liv i mänsklighetens historia på så kort tid. Antalet döda motsvarar 3 - 6 procent av världsbefolkningen, som då bestod av 1,6 miljarder människor.

Uppskattningsvis infekterades 500 miljoner, vilket motsvarade ungefär en tredjedel av alla människor. Den globala dödligheten är inte känd men uppskattas till mellan 10 och 20 procent av dem som blev infekterade. Av dem som fick diagnosen dog minst 2,5 procent, vilket kan jämföras med mer normala influensaepidemier där högst 0,1 procent dör.

Källa: Wikipedia.

  • Från Åminne Bruks arkiv. Foto: Anna Lago.

Vet du mer?

Har vi skrivit felaktigt om något? Saknas det relavant fakta eller har du information som vi bör ha med? Känner du någon på bilderna? Maila oss gärna dina tankar och kommentarer. Efter en granskning och bedömning så tar vi kontakt med dig, och/eller uppdaterar artikeln.

Maila oss »